Frida Skoglund

En dag i taget

Månad: maj 2016

Jag hatar dessa kramper

Hemma igen, trött och hemskt nervös inför fler anfall. Det sista jag minns igår var att jag kämpade för att få åt mig luft i några minuter, såg inget trots att jag hade ögonen öppna och sen svartnade det av syrebristen. Några minuter senare vaknar jag till och Tobias står ovanför mig med 112 i luren.

”Hon är lila i ansiktet, jag vet inte om hon kan andas!!!”

”Hon är inte kontaktbar än”.

”Hon börjar kanske återfå färgen i ansiktet nu, jag tror hon andas igen”

”Kan du andas Frida?”

”Hör du mig Frida?”

10 min senare kommer ambulansen och de sätter infart i armen och kör mig till Bollnäs sjukhus. Det tar nästan 45 min innan jag kan sluta flåsa av syrebristen som blivit. Hela kroppen skakar och skälver och jag svettas ymnigt. Blodtrycket i ambulansen är skyhögt och pulsen på över 160 trots att jag ligger ner.

Jag hatar dessa krampanfall ?

Krampanfall

Dagen började hyggligt men kvällen hade kunnat avslutas på bättre sätt. Prick klockan 19:00 fick jag ett epilepsianfall, generaliserat i hela kroppen den här gången, och nu ligger jag på akuten i Bollnäs igen efter ambulansfärd hit. Tack underbara ❤Tobias❤ för att du vaktar över mig. Jag fattar inte vad jag skulle göra utan dig nu.

Gävleonkologen idag

Känns som första possitiva beskedet på en evighet, jag har en chans att överleva det här. Protonstrålningen ska tydligen ha en chans att vara hård mot den här typen av tumör enligt onkologen. Även om han också sa att man ska vara försiktig med att lova för mycket så finns det ändå en chans att bli helt frisk från hjärntumören, en chans att ta död på den med strålningen, inte bara lindra eller för att vinna tid.

Känns som om han var försiktigt optimistisk och remiss till behandlingen är klar och skickad. När behandligen startar vet vi inte men jag har en chans till ett liv igen. Idag är det det bästa jag fått höra på så otroligt länge. Det är knappt så att jag kan tro att det är sant.

Onkologen nästa

Imorgon bär det av till onkologen i Gävle för mer information om tumören, prognos, strålbehandlingen som ska börja mm. Är otroligt nervös och rädd. Vad är planerna och vad kommer de att ha för strategi, och framförallt om de har någon planerad strategi. Försöker fokusera på de vardagliga tingen, ha kläderna planerade, tvättad och upphängd, maten inför morgondagen planerad och lagad och försöka grunda tidigt för en god natts sömn. Men det går sådär måste jag säga.

Saknar dagarna när det enda man bekymrade sig över var tidsstress, en klick tandkräm på nytvättade tröjan eller anandet av en begynnande förkylning som började svida i bihålorna. En tvåa i protokollet hos bilprovningen eller lite karies på tandläkarundersökningen kändes som otur för några månader sedan. Idag känns det som tur om en hel dag går utan att jag tappar fattningen helt eller delvis.

Men nu laddar jag inför morgondagen, och jag har min trogna vapendragare med mig som gör det hela genomförbart. Älskar dig ❤Tobias❤ Du är underbar och du håller mitt huvud över ytan just nu ska du veta

© 2017 Frida Skoglund

Tema av Anders NorenUpp ↑