Frida Skoglund

En dag i taget

Jag hatar dessa kramper

Hemma igen, trött och hemskt nervös inför fler anfall. Det sista jag minns igår var att jag kämpade för att få åt mig luft i några minuter, såg inget trots att jag hade ögonen öppna och sen svartnade det av syrebristen. Några minuter senare vaknar jag till och Tobias står ovanför mig med 112 i luren.

”Hon är lila i ansiktet, jag vet inte om hon kan andas!!!”

”Hon är inte kontaktbar än”.

”Hon börjar kanske återfå färgen i ansiktet nu, jag tror hon andas igen”

”Kan du andas Frida?”

”Hör du mig Frida?”

10 min senare kommer ambulansen och de sätter infart i armen och kör mig till Bollnäs sjukhus. Det tar nästan 45 min innan jag kan sluta flåsa av syrebristen som blivit. Hela kroppen skakar och skälver och jag svettas ymnigt. Blodtrycket i ambulansen är skyhögt och pulsen på över 160 trots att jag ligger ner.

Jag hatar dessa krampanfall ?

2 kommentarer

  1. Hur går det för dig? Hoppas det är bra ?
    Är själv drabbad av nånting liknande, känner med dig.

    • Frida

      18 juni, 2016 at 16:34

      Jo det går hyggligt. Har påbörjat strålbehandling nu och hoppas bara innerligt att det ska gå vägen. Hoppas att allt är okej med dig med. Trevlig helg ?

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*

© 2017 Frida Skoglund

Tema av Anders NorenUpp ↑