Veckan känns ganska angenäm eftersom vi går mot midsommar och långhelg på 3 dagar. Tobias har tagit kompledigt på fredag då det är midsommarafton så att vi får mysa och göra någon utflykt och fira att vi varit förlovade i 9 år. Tiden går, inte känns det som om det var så länge sedan vi bytte ringar med varandra, men det är väl så att tiden går fort när man har roligt. Även om allt runtikring oss inte alltid varit en dans på rosor så tror jag att receptet på våra lyckliga år tillsammans till stor del består i att vi har så roligt tillsammans. Det amerikanska uttrycket ”A couple that laughs together stays together” känns väldigt sant och äkta för mig, och jag är övertygad om att man med skratt och humor kommer längre än med det mesta annat, även om kärleken och respekten till varandra självklart är det allra viktigaste.

Hur som helst kan jag inte tänka mig att leva med någon annan än Tobias, så jag hoppas att vi får fira många fler midsommaraftnar och årsdagar tillsammans. I år funderar vi på att ta en tripp mot de vackra Dalarna om vädret tillåter. Vore mysigt att åka över Furudal, Skattungbyn, Orsa och kanske vidare mot Mora och Rättvik. Det är ju så otroligt mysigt att packa en korg med mat och fika och åka iväg och se Sveriges vackra sommarprakt på årets ”längsta” dag. Nubbesallad med bland annat matjessillfilé, stenbitsrom, potatis, rödlök, dill, gräddfil och majonnäs är nästan ett måste, lika så en bit grillat kött och en låda svenska jordgubbar. Får man det plus lite solsken och värme är lyckan gjord.

Andra bloggar om: Midsommar, Midsommarafton, Förlovning, Förlovningsårsdag, Årsdag, Kärlek, Humor, Sommar, Värme, Sol, Utflykt, Dalarna, Orsa, Mora, Rättvik

Det var så länge sedan jag skrev här att jag knappt kommer ihåg hur man gör. Känns som när man befunnit sig i en båt på skvalpande vågor under väldigt lång tid för att sedan kliva upp på land igen, och sjöbenen tar lång tid att vänja vid fast mark. När man har för lite att göra finner man tid till att blogga, men innehåller blir då inte så livligt. När man sedan har massor att göra och det faktiskt händer lite som kunde vara värt att skriva om så har man inte tid.

Nu är i alla fall sommaren här igen och jag njuter i fulla drag. De senaste två dagarna har varit väldigt grå och regniga, men lite sommarvärme känner man ju av ändå, och allt är så grönt och fint. Just den här tiden veckorna före midsommar är den bästa tiden på året, men det är också den tiden som passerar förbi alldeles för fort. Jag skulle vilja kunna dra ut lite mer på det, njuta av de ljusa dygnen och den blommande blomsterprakten. Lupiner, ”Hundkex” och Hägg doftar av sommar och svalorna flyger och visslar i skyn. Åååå, SOMMAR!

Casper har fått fin och kort sommarklippning. Denna lilla pojke har en förmåga att få fästingar, ja han är som en fästingmagnet, och då jag ännu inte hittat ett ofarligt fästinghalsband att använda på honom så får en klippning än så länge vara en hjälpande faktor till att avslöja var de små parasitiska ohyrorna är på väg att sätta sig när de klättrat upp på honom. Första veckan efter klippningen var han lite frusen, men nu när han vant sig märks det tydligt att han tycker om det. Dessutom kommer han att få det enklare att svalka sig i sommarvärmen i år.

Andra bloggar om: Sommar, Fästingar, Hund, Hundklippning

Idag tog vi oss en långtur på skotern. Lederna mot Mo och Rengsjö är riktigt tråkiga att åka efter nu då många skotrar åkt där och gjort lederna till knöliga puckelpister. Därför beslöt vi oss för att åka mot Söderhamn och Sandarne idag. Tankade först på E-center och åkte sedan mot Sandarne och Sjövik. Vissa bitar av lederna är lite förrädiska då det räcker med att komma 40cm ur spår för att fastna. Lederna är packade och bra men strax utanför dem  lurar djup och lömsk snö och det är lätt att komma ur spår i vissa porösa delar av lederna.

Efter enbart två fastkörningar var vi dock hos svärmor i Sjövik och där blev vi bjudna på himmelskt god äppelpaj med vaniljsås och varm choklad medans våra blöta handskar, halsdukar och mössor fick torka över ett varmt element. Fikat smakade så underbart gott efter en aningen frusen åktur i -17 grader. Efter det goda fikastoppet byltade vi på oss vår åter torra skotermundering och åkte hemåt igen. Resan till Sjövik tog ca 2 timmar och 20 minuter, inklusive en tankning och två fastkörningar. Resan hem tog bara lite drygt en timme. Hur det kunde bli sådan skillnad i åktid vet jag inte, men kanske berodde det delvis på att vi slapp stanna och torka imma ur glasögonen på vägen hem och för att vi då också visste lite bättre hur vi skulle åka.

Hur som helst så var det en helt underbar skotertur men det var lika underbart att komma hem sedan också, och att få kliva ur de lite blöta och kalla kläderna och krypa upp i soffan under filten och se en film. Nu efter några timmars vila värker armarna och låren av träningsvärk och jag vågar inte ens tänka på hur det kommer att kännas imorgon, men det var det väl värt. Bäst är att ta vara på vintern när de äntligen visar sig, det är inte varje år vi har en sådan strålande vacker vinter och så mycket fin vit snö.

Andra bloggar om: Snöskoter, Skoter, Skotertur, Skoterled, Vinterdag, Snö, Träningsvärk

Ja som överskriften lyder så har jag fått lite ”positiva” resultat på de prover jag var och lämnade igår, positiva i den benämningen att allt såg bra eller tom perfekt ut. Har gruvat mig i mer eller mindre två månader nu för hur det skulle gå, men de förändringar som jag gjort i vardagen och jobbet jag lagt ner har gett utdelning och det känns helt underbart. Skönt att se att allt inte måste ta år att förändra och att allt inte måste medicineras med just mediciner. Med lite jäklar anamma och en stöttande livskamrat vid sin sida går det mesta.

Det fortsätter att falla snö, underbar vit snö som gör det vitt och fint igen. Nysnö ger en helt annan vintrig känsla än vad snö som legat i flera veckor gör. Det blir vitt på alla träd och burkar igen och så försvinner alla fula bruna snöhögar från vägarna. Det är ju lite smått kaosartat på vägarna till och från och det gäller att man håller avståndet. Rondellerna i centrum är nästan värst då det är lätt att få kast i de snö- och isknöliga svängarna, trots riktigt låg fart.

Nä det blir inte mycket bilåkande för oss i helgen. Vi ska mest ta det lugnt och njuta av ledigheten, och i vanlig ordning se en film eller så ikväll, för teven erbjuder inte mycket till underhållning. Igår kollade vi på ”ils”, en fransk film som skall utspela sig i Rumänien. Helt okej film, gillar starkt fransmännens sätt att producera och regisera filmer och i det avseendet var även denna väldigt bra. Däremot känns slutet lite avhugget, men ska det vara baserat på verkliga händelser så ska det väl sluta som det gjort på riktigt också antar jag. Ja 3 av 5 får den i alla fall. Bra film utan onödigt våld eller blod, mer rysande och fartfylld.

Andra bloggar om: Hälsa, Snö, Nysnö, Vitt, Vinter, ILS, ils, Film, Filmtips, Fransk film

Skulle kunna ha blivit knäckt av de senaste veckorna och gett upp helt, men istället känns det som om jag bitit i det sura äpplet och tagit tag i problemet. Hade en tid bokat för provtagning hos husläkaren för två veckor sedan för något jag trodde var harmlöst, men som sedan visade sig vara allvarligare än jag trodde. Första dagarna efter var fruktansvärda, men efter några dagar kändes det som jag lyckats vända det till något positivt. Även om jag självklart helst slapp denna sjukdom så känns det ändå rätt okej konstigt nog, som om jag fått en spark åt rätt riktning.

Idag har jag försökt att komma i kapp med lite allt möjligt här hemma, men en gäckande förkylning tvingar mig att snyta mig var femte minut och det tar inte bara värdefull tid, det får mej att tappa koncentrationen på det jag försöker åstadkomma med sysslorna också. Igår köpte jag mig i alla fall en ny och fin vinterjacka, både vind- och vattenavvisande, något som jag inte ägt på över 8-9 år, ja du läste rätt. Har inte ägt en vinterjacka på nästan ett decennium, dels eftersom jag har orangutangarmar som får alla jackärmar att sluta vid armbågarna, och dels för att jag är så varm av mig att jag knappt behövt någon. Men influensor och förkylningar står för dörren och ska man kunna ”mota Olle i grinden” så gäller det att hålla sig varm. Hittade dessutom ett par nya skor/kängor med lite regummering som håller snö, slask och väta borta från fötterna.

Igår inredde jag också 375L karet på nytt. Hittade bambupinnar (blompinnar) billigt på Mobackes, 37:- för 3×2m som jag sågade av i 50cm delar och stack ner i sanden. Runt några lindade jag Spikblad (akvarieväxt) så att det blev som små träd i akvariet. Köpte också 3 terrakottakrukor i storlek XL för 52:-, två la jag ner som de var och en släppte jag i golvet så att jag fick skärvor att lägga ner på botten. Ny inredning till ett helt 375L kar för bara 89:- är inte så illa pinkat, och fiskarna blev väldigt glada. Speciellt vårt Lifalilipar som fortfarande är i lek och simmar runt i sina fina röda lekdräkter. Några fler växter skall i senare från mitt andra akvarium så snart de växt på sig lite.

Andra bloggar om: Klädköp, Vinterjacka, Akvarium, Akvariefiskar, Fiskar, Lifalili, Bambu, Spikblad

Det finns inte ord att beskriva hur nöjda vi är med vår nya Volvo V70. Hon glider fram så fint på vägen, helt friktionsfritt och ljudnivån i bilen är en helt annan än i vår gamla. Det vi tittade mest efter då vi letade bil var en säker bil som inte hade gått för långt och som hade bra bagageutrymme eftersom hundarna skall få plats, och självklart att priset låg på en rimlig nivå. Därför känns det extra lyxigt att få med andra funktioner och utrustning som man inte riktigt hade räknat med.

Ett exempel är färddatorn som berättar om det mesta i textmeddelanden på instrumentpanelen, exempelvis hur länge bensinen uppskattningsvis kommer att räcka, om en dörr inte är helt stängd, medelhastigheten, eller om yttertemperaturen mm. Bilen är dessutom utrustad med Volvos originaltelefon för säkert mobilpratande. Man slår helt enkelt på telefonen i bilen, sätter i sitt sim-kort och när det sedan ringer svarar man enkelt med en knapp på ratten och man hör då personen man pratar med i bilens högtalare. Grymt smart lösning, speciellt eftersom det kommer att bli lag på detta och förbud mot att prata i mobiltelefonen under körning.

Vår gamla bil hade dessutom ingen AC vilket nästan fick oss att slita vårt hår under varma sommardagar i bilen. Denna bil är inte bara utrustad med AC utan klimatanläggning vilket låter oss ställa in en viss temperatur som AC:n sedan håller. Farthållaren är en annan smart uppfinning och i denna bil är det inte bara en knapp för att ställa in den befintliga farten, utan du kan också gasa och bromsa med knapparna på ratten. Detta är verkligen perfekt för långkörning på 90-110 vägar och det hjälper en att hela tiden hålla en tillåten hastighet. De flesta funktioner kan faktiskt styras från ratten: Farthållaren, telefonen, stereon, AC:n och de flesta programmen för färddatorn vilket gör det säkrare eftersom man inte behöver ta blicken från vägen för att byta låt, slå på farthållaren eller sänka temperaturen i kupén.

Något annat som är viktigt för två långben som oss är att stolen går att ställa in för bekväm körning. Vi tyckte att vår 850 var multifunktionell på det här planet, men den här bilen slår alla andra. Det går att ställa in den precis som man vill ha den och alla kan finna en skön körstil med dessa säten och det är guld värt eftersom många andra bilar i den här klassen inte alls tänkt på hälften av de funktionerna.

Ja nöjd med bilen är det minsta vi är, vi älskar och avgudar den snarare!

Andra bloggar om: Ny bil, Volvo V70, Volvo, V70, Bilköp, Byta bil, Funktioner

Igår var det rock i Näset i Mo, och Tobias spelade med sitt gamla band ”Turbid”. Rolig kväll med rockmusik, trubadurer och eldshow. Fem band spelade: Logement 21, Turbid, H.W.B. (Heads Without Brains), Daniel Holm & Rogga och Mundane. Förutom banden och deras familjer kom en stor bunt inbjudna grannar och bekanta. Skulle tro att det var runt 50-60 musikglada personer på plats. Vädret var verkligen lurigt hela dagen då det i stort sätt regnade fram till 15:30, men efter det vågade sig solen fram och det blev en superfin sensommarkväll. När Tobias band spelade som tvåa i ordningen var himlen blå och solen började precis gå ner, så några vackra bilder i motljuset blev det tyvärr inte, men jag fick i alla fall några ”minnesbilder” från den roliga och underhållande kvällen.

Förutom all musik och underhållning så blev jag mäkta imponerad över att skådespelaren Greg Kinnear hade letat sig till Mo för att spela och lyssna, eller ja, i alla fall hans dubbelgångare Jocke. Ni måste hålla med om att de är lika som bär de två! Wolverine (Linus G) var där han med men jag fick ingen bra bild så ni får helt enkelt tro mig =)

Andra bloggar om: Rock i Näset, Mo, Mo Bodarne, Rock, Hårdrock, Musik, Spelning, Fest, Turbid, H.W.B., Heads Without Brains, Daniel Holm och Rogga och Mundane, 22 augusti 2009

Nej det blev det verkligen inte. Saknar mina två små änglar, ibland går allt så fort. Tänker på hur Bella förmodligen mått de senaste veckorna eller månaderna. Kaniner är duktiga på att dölja hur de mår, i det vilda är de bytesdjur och får då inte visa sig svag eftersom det kan leda till döden om ett rovdjur får syn på dem. Önskar att denna instinkt inte var lika stark hos tamkaniner så att man fick chansen att upptäcka sjukdomar och skador lite tidigare. Bella hade nog inte gått att rädda eftersom hon ändå var så pass gammal, men Kotten hade kanske haft en chans om man bara upptäckt det lite tidigare. Nej man ska inte sitta i efterhand och tänka ”tänk om”. Livet funkar inte så och det blir till mer sorg än nytta att tänka så. Men då djuren somnar ifrån en stannar allt upp för ett tag och just när det hänt känns det som om inget kommer att bli sig likt igen.

Figo gör i alla fall sitt bästa för att muntra upp mig. Han märkte tydligt på mig, framför allt i lördags då Kotten insjuknade så hastigt, hur ledsen jag var och gick runt mig och strök sig mot mig mest hela tiden. När jag grät och var ledsen spann han så fint han kunde och strök sig försiktigt mot min rygg där jag satt. Jag är övertygad om att djur verkligen känner hur man mår, kanske tom. bättre än vad man själv gör ibland. Många gånger funderar jag på om all sorg man får vara med om är värt det för att man ska ha djur, men de tankarna försvinner så fort man ser in i ögonen på någon av sina pälsklädda vänner. Det finns ingen underbarare eller mer villkorslös kärlek än den man får av ett djur. Det gör att det är värt allt att få vara matte eller husse.

Dessutom lever jag med den mest underbara människan i hela världen. Igår då han var på promenad med hundarna såg han en stor padda som var på väg över till andra sidan. Han fortsatte förbi den en bit men kom på som den sanna djurvän han är att den förmodligen skulle bli platt av bilarnas framfart om han lät den ligga kvar. Så istället gick han tillbaka och hjälpte henne över vägen. Hur många killar skulle göra det? Du är verkligen underbar du Tobbe =)

Andra bloggar om: Kanin, Sorg, Saknad, Djurvän, Djurvänner, Djur, Padda, Paddor, Djurägare

Ja egentligen borde jag sova nu, klockan är över tre, men jag kan inte. Det är för mycket tankar som snurrar i huvudet och håller mig vaken. Har försökt att sova men det hjälper inte att ligga kvar i sängen, då ekar tankarna bara högre. Bella är sjuk och dålig, förmodligen är det ålderdomen som börjar slå till. Lilla Bella-gumman är 8 år nu, egentligen ingen direkt super hög ålder för en Dvärghare men ändå ganska gammalt för att vara kanin. Misstänker också att hon kan vara drabbad av mask så hon genomgår en avmaskningskur plus att hon förmodligen har lite blodbrist, så det försöker vi åtgärda med massor av grönsaker, frukt, kokt potatis och lite utblandad Blutsaft. Så nu håller vi tummarna för att Bella ska bli bra igen och att hennes ohälsa bara är tillfällig.

Det andra som gnager i huvudet är att sommaren snart är över… igen. Jag kan inte låta bli att känna sådant vemod varje år då sommaren försvinner lika fort som den kom. Nätterna blir kallare och mörkare och dagarna känns kortare och kortare. Hur mycket man än uppskattar sommaren medans den är här så försvinner den ju ändå alldeles för fort. Kanske borde man bo längre söderut, så att man i alla fall slapp 6-7 månader vinter om året.

Vi kollade på en bra film ikväll (igår) också: I skuggan av värmen. Mycket bra svensk film baserad på den självbiografiska romanen med samma namn, skriven av Lotta Thell. Gripande historia som förmodligen är vanligare än vad vi tror. Huvudpersonen Eva lever med ett tungt heroinmissbruk och försöker att parera sin vardag med missbruk och sitt jobb som väktare. Eva träffar Polisen Erik (Joel Kinnaman) som nästan genast fattar tycke för Eva (Malin Crepin), men ska hon våga sig in i en relation, och ska hon någonsin kunna berätta om sin tunga hemlighet? Värd varenda minut av tittandet och med bra skådespelare och regi.

Andra bloggar om: Bella, Bellatrix, Dvärghare, Kanin, Sjukdom, Parasit, Mask, Inälvsmask, Avmaskning, Blutsaft, Sommaren är kort, Film, Video, I skuggan av värmen, Lotta Thell, Malin Crepin, Joel Kinnaman

Idag (Igår eftersom det är efter 00:00) var vi på en mysig dagsutflykt till Järvsö och hade piknick. Runt lunchtid kände vi att vi behövde komma hemifrån ett tag, och efter att ha haft lite svårt för att bestämma var vi skulle åka åt för håll så bestämde vi oss för att åka mot Järvsö. Vi har ett litet smultronställe där uppe vid Ljusnan dit vi brukar åka och slå upp en filt och fika. Hundarna var så klart med och de lekte och busade i och vid vattnet i en timme medans vi smaskade på goda ägg- och baconmackor, kubb och Bragokex.

På väg hem såg vi en skylt där det stod Levande fäbod 19km, så ditåt tog vi av, och det fick vi komma att ångra. För det första var det en riktigt tråkig fäbod, visserligen med några kor och kalvar, men också ”lågbudgetloppis” och allmänt nerslitna fäbodar, inte bevarade eller pittoreska. Ja ja, så var det med det och vi åkte vidare. Upptäckte att vägen vi tagit av på gick till Ovanåker, så då tyckte vi att det var en bra idé att åka ditåt så att vi fick se något annat än samma väg hem igen.

Ungefär mitt emellan Järvsö och Ovanåker rann en fin och trolsk bäck genom skogen och jag stannade för att gå ut och fota den. Vägen var ganska dålig och bucklig efter vårens tjälsprickor, och mina tofflor gjorde inte saken bättre för precis vid bron vrickar jag till vänsterfoten och faller mot marken med kameran i högerhanden. Tänkte direkt att jag var tvungen att hålla upp kameran för att inte tappa den i backen, så istället fick högerknät ta hela smällen. Men inte ens det hjälpte för trots mina försök att rädda min ögonsten åkte kameran i marken och linsskyddet lossnade. Konsekvenserna av feltrampet blev ett uppskrapat knä, en vrickad fot, en repa på linsen OCH en på LCD-skärmen samt fyra rivhål på mina bästa byxor. J*vla sk*t är två rätt berättigade ord efter det tycker jag. Nu sitter jag här och ”slickar mina sår” och ömkar mig för att foten och knäet värker.

Tips på utflyktsmål med plant underlag mottages tacksamt!!!

Andra bloggar om: Järvsö, Dagsutflykt, Ljusnan, Feltramp, Vurpa, Vricka foten, Stukning, Stuka foten, Skador, Sår, Knä, Fäbodvall, Fäbod, Picknick