Det önskar man ofta att fler visste innebörden av då man är och handlar. Ica Kvantum här i Söderhamn är en relativt rymlig butik måste man väl säga, med väl tilltagna golvbredder mellan hyllorna. Egentligen skulle man i en sådan affär inte behöva trängas, men så blir det ändå. Många människor ställer sina vagnar mitt i vägen då de ska hämta något på ett sidospår. Det gör att man inte kommer förbi om man inte själv drar deras vagn åt sidan eller väljer att ta en annan väg. Vissa ser att de är i vägen där de står med sin vagn, men anser förmodligen att hela världen kretsar kring dem och att alla andra är till för att gå åt sidan.

En del människor tar med sig sina illbattingar till barn och går och handlar. Barn är barn, det måste man ha överseende med. Men att som vissa ha 2-3 ungar rusandes vind för våg och huller om buller, oftast skrikande och tjutande under sin frammarsch genom butiken blir enormt jobbigt för alla omkring. Vissa låter sina småttingar springa runt med kundvagnen och köra hälsenorna av andra kunder. Ibland undrar jag om tvångssterilisering egentligen skulle vara så fel *Hmmm*

Av allt jobbigt som kan hända i själva butikens mitt så är nog ändå det mest påfrestande av allt att komma till kassan och hamna bakom kassamarodören själv. Där står han och ska betala varor för 300:- med tre påsar mynt i olika valörer. Fem minuter och ett hundratal räknade mynt senare tror man att man ska få komma fram och betala, men då drar kassamarodören fram ett pantkvitto på några hundra som han vill få utlöst…

Är det inte underbart att vara människa!?

Andra bloggar om: Hyfs, Vett, Folkvett, Polityr, Ordning, Handla, Butiker, Kunder

Jag är en sådan person som drömmer mycket på nätterna, speciellt i perioder i livet. Just nu har jag en sådan period och det är svårt att känna sig helt utvilad på mornarna när det känns som om man legat och drömt hela natten. Får man dock vakna på ett harmoniskt och lugnt sätt så kan det vara okej ändå. Det fick jag inte igår morse, då vaknade jag vid diskbänken av att jag stod och drack vatten, ganska yrt och ”sömndrucket” var det. Tilläggas bör att jag hade en halv liter vatten i en flaska på nattduksbordet, men i mitt sömngångartillstånd så dög det tydligen inte.

Imorse hade jag legat och pratat goja när Tobias klivit upp och var på väg till jobbet, det händer ganska ofta kan jag tala om, så pass ofta att Tobias ibland tagit sig tid att skriva ner vad jag sagt. Här är några av de meningar vi skrattat som mest åt:

”Inte med själva fotbollen egentligen”

”Men jag trivs fruktansvärt bra med såna där små dvärgvädurar”

”Ta inte min kebabrulle”

”8’500:- å det har inte gått en vecka sedan karl hennes trilla av pinn”

”Vad ska jag söka på då då? och så drog hon upp barnprogram å disney å sånt”

Var så god, det var en portion av min sjuka hjärna, direkt hem till dig!

Natti natt!

Andra bloggar om: Sömngång, Sömngångare, Nattsömn, Sömn, Sova, Prata i sömnen

Kan börja med att berätta att Viktor INTE har cancer. Kunde dra en lättande suck i slutet på veckan när vi fick provsvaren. Har gått och varit orolig i nästan två veckor och drömt mardrömmar på nätterna för att jag varit så rädd att han skulle vara allvarligt sjuk. Nu känns det helt underbart. Det känns att man haft oro och spänningar i kroppen för jag har haft smått molande huvudvärk ända sedan vi fick provsvaren. Förhoppningsvis går det över snart.

Igår (lördag) åkte vi till en plats i Hälsingland där de har en liten lantgård där man får hälsa på djuren. De hade höns, kalkoner, getter, får, grisar, kor och kalvar. Djuren i sig var söta och mysiga men gården var halvt fallfärdig. Vi såg stället på internet då vi sökte på olika kommunsidor för att hitta ett mysigt utflyktsmål att besöka. På en hemsida stod det att det kostade 20:- att gå in och hälsa på djuren, men när vi ringde ägaren sa han att vi bara kunde gå in.

Väl där kom vi in på en tomt som var mer täckt av bråte och skit än pittoreska sevärdheter. Alla djuren stod i provisoriska hagar eller inhägnader. Vid kalkonerna och hönsens stuga hängde det en död höna/tupp upp och ner i benen på väggen. Vid grisarna hade man spikat upp en död kråka på en stolpe och en av korna hade smitit ur hagen och gick runt med en bit elstängsel lindat runt klöven. 3 Kvigor låg i sin egen skit i provisoriska spiltor som de byggt i en gammal barrack och de två getterna stod fjättrade i varsitt rep som de trasslat in i stenar och stubbar.

Det enda som gjorde att man inte ringde djurskyddet omedelbart var det faktum att alla djuren faktiskt såg välmående och friska ut under omständigheterna. Alla hade tillgång till mat och rent dricksvatten. Personen som ägde stället sa att han inte tog något i inträde innan han rustat stället/ordnat till det så jag antar att det är på bättringsvägen. Kommer dock att besöka det igen längre fram bara för att få se att det verkligen blir bättre.

Förvånas ändå av att man som ägare till det stället vill släppa in besökare frivilligt. Dessutom skall man vara rädd om djuren och behandla dem som de förtjänar att bli behandlade. Även om det inte handlar om någon direkt livsfara för djuren eller om tydligt djurplågeri så stod det inte helt rätt till, och ägaren bör göra något åt det omedelbart.

Andra bloggar om: Djur, Lantgård, Djurskydd

Ja när vi ändå är i farten så passade vi idag på att ta en tur till Växbokvarn, också kallat Trolldalen, medans vädret fortfarande tillät oss att vara ute. Hundarna var självklart med och fikakorgen packad med kaffe, päronsaft och vaniljbullar. Det är en mysig promenad att gå mellan de olika kvarnarna och se linberedningsverken som är de bäst bevarade i Sverige sedan 1800-talet. En verkligt stor kontrast blir det mellan de små timrade stugorna och dagens moderniteter.

Förutom det finns också på området butik för konsthantverk och krukmakeri, Växbo krog där de serverar både mat och dryck för den som är hungrig, ett litet fik med väldoftande hembakt bröd och även några sevärda djur i form av får, ankor och höns av olika lantraser. Mycket trevlig dagsutflykt för människor i alla åldrar. Egen fikakorg passar bra att ha med och det finns flera trevliga fikaplatser att stanna till på för att avnjuta det medhavda.

Bilder från utflykten finns att se i månadens fotoalbum

Andra bloggar om: Växbokvarn, Växbo, Kvarn, Trolldalen,   Lin,   Linberedning , Höns, Ankor, Får, Fika, Utflykt, Utflyktsmål, sommar

Nyheterna lovade regn största delen av helgen i sin prognos i fredagsmorse. Men idag mitt på dagen bestämde vi oss ändå för att göra en dagsutflykt till Furuvik och kolla på alla djuren. Dingo, Viktor och Casper fick naturligtvis följa med och vi packade en kylväska med lunch och åkte ner. Det var perfekt temperatur för att ha med hundarna, och som tur va så var inte parken överbelamrad med besökare så vi kunde gå runt i lugn och ro utan att trängas.

Först ut så gick vi in i Lemurlandet (en åt gången så att den ena kunde passa hundarna) och kollade på de helt underbara ringsvansade lemurerna. Först när jag kom in så satt de i ett träd en bit bort och bara solade magarna, men det dröjde bara minuter innan de alla en efter en kom hoppande för att kolla på oss besökare. Egentligen vet jag inte vem som studerade vem mest, men kul var det. De två minsta lemurerna, tvillingarna Adam och Edla var enormt nyfiken då jag zoomade och knäppte kort på de andra lemurerna. De verkade fascinerade av ljudet på zoomen och kom riktigt nära (satt nästan i knät) och studerade mig och kameran intensivt.

Efter det passade jag på att gå in till getterna och kela och fotografera. Att gå in till getterna och klia och klappa dem när man är på Furuvik är en tradition med 20-25åriga anor i vår släkt =D och en tradition jag tänker hålla hårt på. Slutar hellre med sillen på midsommar.

Förutom Lemurerna och getterna kollade vi också på Manfår, Kameler, jättekängurus och vallabys, Emus, minigrisar, Vittofssilkesapor, Dvärgsilkesapor samt alla fina Fäbodsdjuren. Det var en otroligt mysig dagsutflykt med bra väder, bitvis perfekta ljusförhållanden för fotografering, mysiga djur att se på och humören på topp. Tre superduktiga hundar kan vi dessutom konstatera att vi har. De skötte sig exemplariskt under hela vandringen runt parken.

Nu ska det ändå bli skönt att få sitta och ta det lite lugn ikväll, vila våra möra fötter och få njuta av god taco och kolla på film. Fler bilder på djuren hittar du i fotoalbumet under Augusti månad.

Andra bloggar om: Gävle, Furuvik, Furuviksparken, Djurpark, Lemurer, Lemurland, Ringsvanslemurer, Kameler

I söndags upptäckte jag och Tobias en stor böld vid Viktors mun. Den var stor och läckte blod och var och först trodde vi att han blivit biten på något sätt. Kontaktade veterinären samma dag och de rådde oss att ta tempen på honom för att se att han inte var febrig. När vi konstaterat att han låg på normaltemperatur (38°) kunde vi avvakta med att åka in med honom, så vi fick en tid 11:15 på måndag förmiddag. Vi var helt inne på att det var en vanlig varböld efter att han bitit sig i kinden eller något sådant, men hos veterinären fick vi andra besked.

Det verkar som om det är en cancerknöl som blivit inflammerad runt om. Prover togs på bölden och vi väntar på provsvar som bör komma i slutet på veckan. Bölden skall tas bort men eftersom de ännu inte vet vad det är så vill de avvakta för att veta hur mycket som behöver tas bort. Viktor har också gott ner en del i vikt, 4-5kg för att  vara exakt och nu i efterhand förstår man varför han varit så hängig de senast veckorna. Vi har trott att det bara varit värmen som gjort honom loj och trött.

Bävar för att få provsvaren, jag hoppas så innerligt att det bara är en böld eller cancerknöl av godartad sort. Vet inte vad jag gör om vi förlorar Viktor. Snällare och godmodigare hund får man leta efter. Vi har kämpat så hårt under de senaste åren för att hålla honom anfallsfri efter att han fick epilepsi vintern 2004. För bara ett år sedan fick han problem med sköldkörteln och nu medicinerar han dagligen för båda åkommorna. Det har gått så bra ett tag och vi har varit så lyckliga över att få honom symtomfri, pigg och frisk. Och så kommer detta…

Jag hoppas och ber varje dag för att vi ska få behålla Viktor i många år till. Han får inte tas ifrån oss, han betyder så mycket både för mig och Tobias. Du som läser detta: snälla tänk på Viktor och håll tummarna för att han ska bli bra igen.

Andra bloggar om: Hund, cancer, knöl, böld, epilepsi, sköldkörtel