I söndags (29 mars 22:00) sände SVT2 en oroväckande dokumentär om rasaveln på hundar i England, ”Ett renrasigt helvete”. Tyvärr är inte dessa problem med rasavel unika där utan dessa problem återfinns även i Sverige. Sjuka och genetiskt skadade och sönderavlade hundar vinner priser på stora hundutställningar, trots förödande och livshotande genetiska fel som uppkommit just på grund av den avel som bedrivs på de renrasiga hundraserna. Mängder av djurarter går samma öde till mötes i människans händer, och det på grund av de orimliga rasstandarder som människan satt upp för varje ras inom de olika arterna. Detsamma gäller även inom kaninuppfödning, kattuppfödning och många andra uppfödningsområden. Inom utställningsvärlden är inte sunda och friska djur det största målet, utan att få fram ett djur som på bästa sätt återspeglar den av människorna förbestämda standarden som sällan går hand i hand med sunda och friska djur. Linjeavel (inavel) är ett annat stort problem som uppfödarna själva sällan vill prata högt om. Allt detta fruktansvärda djurplågeri måste få ett stopp.

Det enda jag kan säga är: Se dokumentären, och tänk dig för innan du skaffar en renrasig hund! Jag kommer aldrig mer att stödja rasaveln med en krona.

Du kan se hela dokumentären här

Eller se programmet i repris på tv Fredagen den 3 April 22:00 på kunskapskanalen.

Andra bloggar om: Avel, Kennel, Hundavel, Rasavel, Linjeavel, Inavel, Kennel Klubben, Cruft’s, Crufts, Hundutställning, Rasstandard, Hundraser, Dokument utifrån, Syringomyeli, Occipital hypoplasi

Jag måste säga att jag nog förmodligen är den mest musikal-allergiska människan man kan leta efter. Oftast räcker det med tre minuter för att jag ska tappa tålamodet och få allergiska utslag över hela kroppen. Det finns något så enfaldigt och naivt med folk som helt spontant bara spritter ut i sång och dans på det sättet som de gör i musikaler, och oftast görs det på ett sådant överdrivet, dramatiskt och teatraliskt sätt att jag nästan blir illamående. Med den inställningen var jag ändå beredd att se filmen ”Mamma Mia” ikväll. Nu hade den legat på bordet tillräckligt länge och det var dags att släppa loss Maryl Streep, Pierce Brosnan, Stellan Skarsgård och alla de andra.

Och gissa om jag blev glatt överraskad då jag märkte att det inte alls kliade rastlöst över hela kroppen och att jag efter 108 minuter kände mig ganska bra till mods, trots massor av spontansång och hoppande och dansande människor. Jag skulle inte gå så långt att ge den full pott men tro det eller ej jag ger den en svag fyra (av fem möjliga). Grekland är lika vackert som alltid med sin orörda natur och sina pittoreska små öar. Sceneriet bär upp mycket av hela filmupplevelsen och utan den skulle filmen nog falla platt. Glada amatörsångare och sångerskor gör ju också filmen levande och en rolig handling gör den klart sevärd, även för en ”musikalallergiker” som jag.

Andra bloggar om: Mamma Mia, Abba, Film, Musikal, Meryl Streep, Stellan Skarsgård, Pierce Brosnan, Colin Firth, Amanda Seyfried

På det hela taget tycker jag att ”Animal Planet Europe” är en bra kanal med mycket bra dokumentärer och pedagogiska inslag om djur och natur. För det allra mesta känns det också som att kanalen arbetar för djurens rättigheter i världen och för att stärka djurens värde och lära tittarna att respektera alla djur, var i världen vi än befinner oss. Därför gör det mig så förvånad att de samtidigt sänder inslag om ”Bull riding” (rodeo) som om det vore en matchosport och något som hör till god djurvård.

Jag kan inte se att de tjurar som stressas, skadas och förnedras under dessa framträdanden på något sätt behandlas på ett respektfullt sätt. Många av dessa djur stressas och triggas så hårt inför dessa framträdanden att de drabbas av magsår och andra stressrelaterade sjukdomar. De avlas fram till att ha nerverna utanpå skinnet och till att reagera och handla aggressivt. Vilken levande varelse kan må bra av det? Att Animal Planet som en av de största djurkanalerna i världen sedan sänder detta och framhåller det som ”häftig underhållning” och som en ”macho sport” känns därför makabert och tragiskt och det rimmar illa med deras annars så djurrättsliga inställning.

Ett annat pinsamt inslag på nämnda kanal är programmet ”Planets Funniest Animals”. Visst finns det många klipp som är både harmlösa, roliga och gulliga men jag skulle vilja säga att hälften (om inte fler) sänds på grund av ren okunskap och mot bättre vetande. Det händer ganska ofta att man reagerar då de sänder klipp på stressade och sjuka djur som har ett visst beteende som anses roligt, trots att underliggande orsak med största sannolikhet beror på sjukdom eller stress. Borde inte Animal Planet kontrollera sitt material lite bättre och utesluta sådana faktorer innan de sänder det på tv inför miljoner garvande tittare? Hur många skulle fortsätta skratta om de visste att djuret de tittar på och skrattar åt beter sig så för att det mår dåligt?

Mer motsägelsefull kanal får man leta efter. Ena stunden sänder de ”Djurräddningen” där folk lägger ner tusentals pund på att rädda en ringduva med brutna vingar och krossad mjälte för att sedan sända innehåll som kan uppfattas som rent stötande i djurrättssynpunkt. Det är ju så man börjar undra om det verkligen är djurvänner som jobbar med dessa program. Själv tycker jag att empati för alla levande varelser vore ett måste för alla som skall jobba på en sådan kanal.

Andra bloggar om: Animal Planet, Discovery, Planets Funniest Animals, Bull Riding, Rodeo, Djurrätt, Djurskydd

Ja det är ungefär det som dagen gått ut på. Började att riva ur sängkläderna och plockade i sovrummet och sedan kom jag in på att sortera och städa i medicinskåpet. Efter det kunde jag lika gärna fortsätta med verktygs- och allt-i-allo-lådorna i köket. Hittade verktyg, skruvar och delar som säkert inte använts på 10-15 år men som på något mirakulöst sätt ändå stannat kvar. Vissa saker hade inte ens i verktygslådorna att göra. Det här förälskade flodhästparet exempelvis hittade jag i en glasslåda tillsammans med dörrstoppar av gummi och krokar till cementväggar.

Ikväll blir det nog annars bara lugna gatan. Vill gärna hinna se dokumentären ”Monstret – Josef Fritzl” som går på fyran ikväll klockan 21:00. Fritzl lär vara ett namn som etsat sig fast i minnet på de flesta människor som följer nyheterna någorlunda. Det är så obegripligt att något så fruktansvärt kan pågå under så lång tid utan att folk misstänker något. Man börjar ju verkligen undra om han klarat av att hålla detta hemligt helt på egen hand under alla dessa år, eller om det finns fler som bär ansvar för det hemska som hänt.

Andra bloggar om: Städning, Sortering, Skåprensning, Prydnadssaker, Josef Fritzl, Dokumentär, Monstret

Det är tre ord som beskriver kvällen bäst. Tobias lagade den kulinariska måltiden bestående av tjockpannkaka med sylt. Därefter blev det lite tv-kväll med ”Halv åtta hos mig”, ”Rent hus” och ”Efterlyst”. Smaskade samtidigt på lite vindruvor och mådde allmänt bra. Pontus fick komma ut och springa lös trots att han bet mig i fingret igår. När han bet mig igår trodde jag att det skulle behövas sys, men det räckte med lite tryck på fingret i några minuter och lite bomull och plåster. Fingertoppar har verkligen en förmåga att blöda.

Varför blev jag då biten, jo det ska jag tala om, den lilla skurken är sur för att vi inte ger allt som står på bordet till honom, och när vi snällt men bestämt lyfter ner honom från bordet han hoppat upp på blir han sur och naggar i första bästa finger. Uppkäftigare kanin får man leta efter. Han är (egentligen) en underbar kanin, men han är hemsk på att nypas och bitas när han inte får som han vill. Det här var dock första gången han punkterade huden. Mest blir det tjyvnyp och buffande med nosen.

Andra bloggar om: Tv-kväll, Vindruvor, Tjockpannkaka, Pannkaka, Kanin, Biten, Bitsk, Belgisk Jätte

Igår visades Uppdrag Granskning i SVT, och där tog de upp konsekvenserna och riskerna med s.k. kusinäktenskap. Problematiken är att sjukvården idag inte talar om riskerna med att kusiner skaffar barn tillsammans, och detta leder till att det ganska ofta föds barn som på grund av detta blir sjuka och drabbas av hälsoproblem. Vissa vill påstå att det vore rasistiskt att poängtera detta för kusiner som vill skaffa barn tillsammans, just för att kusinäktenskap är störst förekommande och ofta även önskansvärt i arabländer och vissa afrikanska länder.

Jag har så svårt att se att det finns något som helst rasistiskt i att påpeka riskerna för de människor som vill skaffa barn med sina kusiner. Tvärt om så skulle jag vilja vända på hela frågan istället: Är det inte rasistiskt då jordens folkmängd uppgår till 6,6 miljarder människor att bara se kusiner som godkända livskamrater? Vad är det för fel på de resterande människorna på jorden i sådana fall? Hur ofta har vi inte påmints om de fruktansvärda hedersmorden i Sverige, som ofta utförts efter att en familj fått reda på att deras dotter velat gifta sig med en vit man/svensk man? Är inte det lika rasistiskt och fientligt? Vem är det då som skapar VI och DOM känsla.

Svensk sjukvård ska inte springa och trippa på tå inför vissa grupper av invandrare. Det är inte vårt fel att kusinäktenskap är mer regel än undantag i arabvärlden, och det är inte heller vårt fel att många barn från dessa äktenskap föds med genetiska sjukdomar som ibland innebär döden. Vi lever för sjutton på 2000-talet nu, folk borde fatta själva att det inte är helt friskt att skaffa barn med sina kusiner. Ja, det är kanske magstarkt att säga det rent ut, men är man så självupptagen att man riskerar att medvetet och med fri vilja föda fram ett sjukt barn bara för sina egna moraliska, kristna eller traditionella synsätt på äktenskap så bör kanske någon ruska liv i en.

Något är galet när jorden har en population på nästan 7 miljarder människor och folk ändå väljer sina egna kusiner som gemåler.

Andra bloggar om: Inavel, Genetiska sjukdomar, Genetisk variation, Endogami, Kusinäktenskap

Andra bloggar om: Kortfilm, YouTube, Animerat, Sony Pictures Imageworks

Efter dagens hemska uppgift i tv-nyheterna och på Aftonbladet om de stackars grisar som skållats levande i Scans fabriker börjar jag allvarligt fundera på en grönare kosthållning här hemma. Ingen människa kan egentligen äta kött med gott samvete om man inte själv vet exakt hur djuret man äter levt och sedan avlivats. Jag kan inte stå för den behandling som dessa djur utstår och upplever, vare sig medans de är i livet eller då döden är det enda som återstår, och därmed borde jag heller inte äta kött och på så sätt också bidra med pengar till dem som utför dessa handlingar. Felet och ansvaret blir ju lika mycket mitt: ingen efterfrågan = inget plågeri.

Om inte skållningen av en levande gris är nog så kan jag heller inte acceptera den behandling som dessa djur utstår under sin livstid. Hur många av dem får någonsin chansen att böka omkring i jord och lera utomhus, eller kunna äta så mycket grönt gräs de bara orkar? När deras liv i fångenskap på cementerade golv sedan är räknade återstår en gaskammare med koldioxidförgiftning och en avskuren halspulsåder. Det är så tragiskt att man vill gråta. Att jag dessutom vet att grisar är smarta och sociala djur gör inte saken bättre. Och grisar är bara en art av alla dem som människan plågar till döds. Vad ger egentligen människan rätt att behandla djur på det här viset?

Jag mår illa bara jag tänker på den där falukorvsringen som ligger i kylen och väntar, hur ska jag kunna tillaga den nu?

Andra bloggar om: Gris, Grisfarm, Griskött, Bacon, Fläskkött, Scan, Falukorv, Korv, Djurplågeri

Veckorna går så rasande snabbt att det nästan blir svårt att hålla reda på vilken veckodag och vilket datum det är. Jag tycker alltid att den här tiden på året brukar gå sakta, i alla fall januari-mars, men i år har dessa månader bara sprutat iväg. Hinner knappt med något trots att man inte sitter sysslolös en minut. Ändå är ju dagarna längre nu än under början på vintern eftersom det är ljusare tidigare på morgonen och senare på kvällen. Förstår inte hur det går ihop.

Satt och funderade lite över vad jag skulle blogga om idag, och kom fram till att jag bara måste lägga in den här härliga animerade kortfilmen i bloggen för er som inte sett den. Jag själv älskar animerat och ser alla filmer i den genren så fort jag får chansen, bland annat från Walt Disney Pictures, Sony Pictures Animation, DreamWorks Animation och Blue Sky Studios. Madagascar, Over the Hedge och Ice Age hör till några av favoriterna. Här är en kortfilm från skaparna bakom Surf’s Up, Open Season och Matrix: The Chubb Chubbs.

Andra bloggar om: Animerat, Film, Sony Pictures, Chubb Chubbs, YouTube